Den här texten är från 2012, när jag cyklade ensam över USA från New York till San Francisco. Vill du läsa mer om min resa och se min rutt? Klicka här.

Det här med värmebölja skulle man ju ha räknat med, kan man ju tycka. Men nu är det som det är, och då får man göra det bästa av situationen. Idag skulle jag ju faktiskt inte cykla något, och då får man utnyttja att det finns AC och att det finns kallt vatten i kranen. Och en bartender. Och sällskap nu då.

Att ha vägarna förbi New York gör att man kan (1) negligera alla sevärdheter och (2) träffa människor. Som välkomst till USA, förutom att investera i bränsle till mitt Primuskök, så träffade jag Arianna, något som det har dröjt på tok för länge sedan vi sågs. Men Atlanten är Atlanten och flyttar inte på sig. Vilken tur då att jag kommer med lite kontinental flärd och bjöd på Pimm's-drinkar i värmeböljan! (OBS: ironi)

Fast nu ska jag sova. 05.30 åker tåget (cykeln alltså)!